Fri och orädd

Det är nästan så att jag inte ens vågar tänka på det för att det känns som att ödet kommer ändra på det, men jag är faktiskt äntligen i en fas i livet där jag känner mig lycklig. Missförstå mig inte, det är mycket jag önskar vore annorlunda, en del sorger som jag fortfarande bär på och som fortfarande gör extremt ont, och en del ärr som fortfarande pryder min kropp och mitt inre, MEN jag är lycklig. Jag lever i nuet och jag besitter en enorm tacksamhet gentemot livet. Sen är jag stolt över mig själv, för att jag varje dag kämpar mot det som kommer i min väg och för att jag blir starkare för varje dag som går. 
 
Jag längtar tills jag landat i mig själv helt och hållet, men jag är faktiskt lycklig, lycklig och tacksam. Tacksam över de jag har i min närhet som känner mig rätt och slätt och tacksam över min familj. Jag tror det är för att jag verkligen fått soulsearcha det senaste året. Jag besitter ett inre lugn och har det jag behöver. Jag behöver inte mer. 
 
Två själar som bidrar till min lycka...
 
 
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
RSS 2.0