Min skoltid

Jag var under hela grundskolan någon som platsade in under kategorin "pluggis". Att ha bra betyg var väldigt viktigt för mig och jag la nog ner mer tid än nödvändigt på att få bra betyg i grundskolan. När jag sedan började gymnasiet så tyckte jag under första året att allting var väldigt lätt för mig och slutade därför lägga ner så mycket tid på plugget, vilket självklart visade sig i betygen. Jag fick aldrig toppbetyg, utan klarade mig alternativt fick ett par VG'n, och trots att jag visste att det berodde på bristen av plugg så saknade jag motivation till att kämpa ändå. Att hänga med kompisar, och allt runt omkring hela den nya atmosfären gymnasiet innebar var mycket roligare. Jag var less på att plugga och ville ha kul. 
 
Under andra året i gymnasiet valde vi inriktningar, och jag gjorde misstaget att lyssna på folk omkring mig, jag hade ingen större koll på vad mitt val innebar, och valde därför ekonomi. Mitt livs största misstag. Jag tappade motivationen till att gå i skolan totalt. Jag hade det jobbigt privat och skolan var verkligen inte kul. Jag var skoltrött, ville byta linje och skola och tyckte att flera av lärarna på min gymnasieskola inte gav mig någon chans. 
 
Tyvärr är många lärare sådär världen över. De lyssnar inte, utan kollar bara på betygen och dömmer därefter. Många förstår inte hur viktig den där lilla extra pushen är, eller hur mycket lite uppmuntrande ord kan betyda för elever, trots att det inte alls är deras skyldighet att ge en sådan bekräftelse och hur viktigt det är att faktiskt lyssna och se förbi dåliga betyg. Lärare skolar den nya generation som ska ta efter de, de har större inverkan på elever än de själva är medvetna om och många inser inte att det ligger annat bakom dåliga betyg än bara ren lathet, det kan ligga mer bakom förseningar än att man tycker om att sova. I slutet av andra året så insåg jag att jag satt i skiten med 9 IG och noll motivation till plugg, tills jag träffade min programrektor på Fyrisskolan, Christer Andersson. 
 
Jag har under hela mitt liv haft som dröm att plugga journalistik i Stockholm. Jag har ALLTID velat bli journalist, och alltid trott att jag skulle bli en grym sådan om jag bara fick chansen. Christer förstod det och såg min potential. Han såg förbi betygen och valde istället att verkligen lyssna på mig och såg vilken enorm vilja jag hade, att jag var underskattad och att jag därför även underskattade mig själv, undermedvetet. Tillsammans gjorde vi upp en plan på hur jag skulle plugga upp mina 9 IG'n, få toppbetyg under sista året och höja mitt snitt så att jag kunde komma in på journalistprogrammet i Stockholm. För att detta skulle vara möjligt så skulle man vara tvungen att gå runt och bråka med en massa regler och bestämmelser. 

Det tog sin tid, men jag blev tillsist den första i Fyrisskolans historia som fick utökat OCH specialutformat program. Man brukar aldrig kunna kombinera de två. Detta för att Christer ville lyssna, och för att jag var så extremt envis med att hålla möten och vara en ren pain in the ass med skolans ledning. Jag tog studenten med betyg jag var extremt stolt över. Sedan gick jag ytterligare ett år i skolan för att plugga upp restrerande IG'n i matte och ekonomi och var sedan klar, jag sökte till högskolan.
 
Under sommaren 2013 hade jag det tufft, jag gick igenom ett uppbrott som jag tidigare skrivit om, och jag var nervös över antagningsbeskedet. ALLT jag ville var att komma in i Stockholm. Jag såg det som att det skulle bevisa att hard work pays off, och jag såg det som en käftsmäll gentemot alla de som inte trott på mig, plus att jag äntligen skulle ha uppfyllt min dröm och ett mål jag jobbat mot länge. Sommaren gick och jag fick veta att jag var reserv på programmet och dessutom hade en bra reservplats, jag var även antagen till Sociologi A, vilket jag egentligen inte alls ville gå. 
 
Jag valde trots det att åka till Södertörns högskola och registrera mig på kursen, för säkerhetsskull. Uppropet till sociologin var kl 10, och uppropet till journalistiken var kl 11. Efter att jag registrerat mig på sociologin så tänkte jag "äsch, jag har ändå inget bättre för mig, jag går och kollar läget på journalistiken", sagt och gjort.
 
Väl där, insåg jag att jag faktiskt hade en chans att komma in, så jag stannade under uppropet och kom in som SISTA reserv på programmet. Så fort jag gått därifrån så ringde jag mamma och bröt ihop totalt, jag var så otroligt lycklig och mamma grät hon också, haha. Top 10 best moments of my life. Allt jobb jag lagt ner på att fixa betyg, höja betyg, tenta av betyg och utöver detta gå ett fjärde år i gymnasiet kändes bara SÅ värt det vid det tillfället.
 
Nu har jag gått ett år på mitt drömprogram, och trots att jag haft det jobbigt under året, speciellt första terminen, och trots att jag fick en del bakslag så är jag väldigt stolt över mig själv för att jag aldrig någonsin ger upp när något kommer i min väg. Tack till alla som stöttat mig, FUCK ALLA ER som inte trott på mig, som underskattat mig och som sett ner på mig eller behandlat mig dåligt, ni kan suga en stor fet hästballe era osäkra äckel (känner ni er träffade så ska ni antagligen ta åt er), och tack till min nya fantastiska klass. Ni är så fina allihop och jag hoppas att jag får gå med er även nästa år. De få stunder jag delat med er har betytt mer för mig än ni kan ana! 
 
Tillsist, Christer Andersson, programrektor på Fyrisskolan, så vill jag tacka dig för att du trodde på mig och för att du gav mig en chans att visa vad jag går för. Tack för att du pushade mig när ingen annan orkade göra det och tack för att du är en sådan fantastisk rektor och lärare. Tack för att du aldrig kom med spydiga kommentarer eller "skämt" och jag hoppas att alla andra lärare inser att de har något att lära från dig. Tack för ALLT!! Det hade ALDRIG gått utan dig. Sluta ALDRIG med det du gör. 
 
Nu ser jag fram emot år två på Södertörns Högskola, och är därmed ännu ett år närmare min dröm. :)
Kommentarer
Postat av: Safi

Fan vad grym du är! :)

Svar: Tack fina du! :)
Midia Saleh

2014-06-06 @ 08:56:20
URL: http://www.safiis.blogg.se
Postat av: Fatima

Jätte duktig är du! Kämpa vidare :D

Svar: Tack snälla!! ❤️
Midia Saleh

2014-06-13 @ 01:33:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
RSS 2.0